Detta innehåll är avsett för vårdpersonal

Till innehåll för allmänhet

Lymfom

Bild
Solnedgång, focus på fötter med stövlar

Lymfom är en stor sjukdomsgrupp med cirka 40 olika typer. De uppstår i det lymfatiska systemet där maligna lymfocyter ansamlas framför allt i lymfkörtlar, mjälte och benmärg. 
I Sverige diagnosticeras cirka 2000 personer per år med lymfom, de flesta över 60 år. 1 1. Läs mer på cancercentrum.se

Lymfomsjukdomarna delas grovt in i fyra undergrupper: 

  • Lågmaligna (långsamt växande, indolenta) lymfom
  • Högmaligna (aggressiva, snabbt växande) lymfom
  • Hodgkins lymfom
  • Mantelcellslymfom

Den tidigare indelningen i Hodgkin-lymfom och non-Hodgkin-lymfom är inte längre relevant eftersom 90 % av alla lymfom är non-Hodgkin. Av dessa är 90 % B-cellslymfom och antingen långsamt växande och lågmaligna, eller aggressiva och högmaligna. Resterande 10 är T-cellslymfom och de är oftast aggressiva och högmaligna. 2 2. Läs mer på lymfominfo.se  

Vanliga symtom på lymfom är förstorade lymfkörtlar, trötthet, sjukdomskänsla, viktnedgång utan förklaring, feber utan förklaring och nattliga svettningar. 3 3. Läs mer på internetmedicin.se

Lågmaligna lymfom

De lågmaligna lymfomen upptäcks ofta av en slump eftersom de sällan ger symtom i tidigt skede. De är inte botbara men patienten kan ha god livskvalitet ändå, och behandlas oftast inte förrän symtom uppkommer. Risken att drabbas ökar med stigande ålder. Lågmaligna lymfom är ovanliga hos personer under 50 år. Det vanligaste lågmaligna lymfomet är kronisk lymfatisk leukemi (KLL) med cirka 500 fall per år. En annan vanlig typ är follikulärt lymfom som drabbar cirka 250 personer per år. Båda dessa lymfom är B-cellslymfom. Lågmaligna lymfom kan transformera till högmaligna. 4 4. Läs mer på lymfominfo.se

Högmaligna lymfom

Högmaligna lymfom ger oftast symtom tidigt och förvärras snabbt. Därför ska behandling sättas in direkt vid diagnos. Chansen till bot är stor. Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är det vanligaste högmaligna lymfomet med 500–600 fall per år. 4 4. Läs mer på lymfominfo.se

Hodgkins lymfom 

Hodgkins lymfom är ett B-cellslymfom som drabbar cirka 200 personer per år. Sjukdomen är vanligast hos unga vuxna (15–34 år) och hos personer över 50 år. De första symtomen kan lätt tolkas som en vanlig infektion, men senare kan förstorade, hårda lymfkörtlar kännas på halsen. Hodgkins lymfom är något vanligare hos män och det finns en svag ärftlig komponent. Sjukdomen kan också uppkomma efter tidigare cytostatika- eller immunsuppressiv behandling. Prognosen för patienter med Hodgkins lymfom är god då behandlingen oftast leder till bot. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt efter diagnos. 4 4. Läs mer på lymfominfo.se

Mantelcellslymfom 

Mantelcellslymfom utgår från B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörtlarna och drabbar cirka 100 personer per år. Sjukdomen är mer än dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Det finns olika varianter av mantelcellslymfom med olika god prognos. Behandlingen påbörjas så snart som möjligt efter diagnos. 4 4. Läs mer på lymfominfo.se

Diagnos och behandling av sekundär immunbrist vid lymfom

Symtom, behandling och prognos skiljer sig åt beroende på vilken typ av lymfom det handlar om. Gemensamt för de lymfoproliferativa sjukdomarna är att infektioner är den främsta orsaken till mortalitet och morbiditet. Därför är infektionsprofylax viktigt hos dessa patienter.  Infektionerna kan orsakas både av lymfomet i sig, och av behandling med cytostatika och immunmodulerande läkemedel.