Detta innehåll är avsett för allmänheten

Till innehåll för vårdpersonal
Icon Transplantation vit

Transplantation

Fysisk aktivitet och träning

Bild
Aktivitetsklocka

Träning och fysisk aktivitet ger många fördelar, det främjar både fysisk och psykisk hälsa och minskar risken att dö i förtid. Forskningen har också visat att fysisk aktivitet gör att både hjärta och lungor fungerar bättre och att du får bättre muskelstyrka. Din kroppsmassa blir bättre sammansatt och du får ett bättre skelett. 1 1. Evidence that physical QoL improves for all types of SOT-recipients, Physical QoL remains below age- and gender-adjusted norms (Myaskovsky et al., 2006; Goetzmann et al., 2008; Kugler et al., 2010, 2013) , 2 2. Physical inactivity leads to an increased risk for cardiovascular and metabolic complications in SOT-recipients (Keown, 2001; Habwre, 2006). , 3 3. Increase in endurance and maximum exercise capacity (uptake of VO2max, workload) (Painter et al., 2002; Kugler et al., 2012). , 4 4. Increase in physical component of QoL (Painter et al., 2002; Kugler et al., 2012). , 5 5. Increase of successful professional re-integration (Kugler et al., 2010; Grady et al., 2010). , 6 6. Increase in bone mineral density (Dolgos et al., 2008). , 7 7. Increase in immunologic T-helper cell responses (CD4+, CD8+, IL-6) (Surgit et al., 2001; Romano et al., 2012). , 8 8. Decrease (need for or amount) of pharmacological antihypertensive therapy (Ross et al., 2002; Romano et al., 2010). , 9 9. Decrease of cardiovascular and metabolic risk factors (aminoacids, body weight) ( Murtagh et al., 2004; Danesh et al., 2004). , 10 10. Decrease in depression symptom rates (Romano et al., 2010). , 11 11. Correlates and Outcomes of Low Physical Activity Posttransplant: A Systematic Review and Meta-Analysis.Berben L, Engberg SJ, Rossmeissl A, Gordon EJ, Kugler C, Schmidt-Trucksäss A, Klem ML, Sereika SM, De Simone P, Dobbels F, De Geest SM; B-SERIOUS consortium.Transplantation. 2019 Apr;103(4):679-688. doi:10.1097/TP.0000000000002543.PMID: 30461720 , 12 12. 2011 Feb;30(2):204-10. doi: 10.1016/j.healun.2010.08.030. Epub 2010 Oct 27. Health-related quality of life and exercise tolerance in recipients of heart transplants and left ventricular assist devices: a prospective, comparative study Christiane Kugler 1, Doris Malehsa, Uwe Tegtbur, Elke Guetzlaff, Anna L Meyer, Christoph Bara, Axel Haverich, Martin Strueber

Träning är en investering i dig själv, men lyssna på din kropp som säger ifrån om det blir för mycket. Du är infektionskänslig och bör undvika allmänna simhallar och duschrum de första 3-6 månaderna beroende på vilket organ du har fått (för lungtransplanterade 6 månader).

De råd som ges till dig som transplanterad om träning är till för att du ska må bra och inte skada dig vid fysisk aktivitet. Är du opererad i bröstkorgen tar operationssåret i bröstbenet ungefär två månader att läka. Du ska inte bära tungt under denna tid. Om du måste lyfta något så bär du nära kroppen och med jämn belastning. Utgå från om du känner smärta i bröstet eller inte.

För dig som är opererad i buken gäller också att vara försiktig med tunga lyft de första 4-6 veckorna då det annars kan bildas bråck i den del av bukväggen som är försvagad på grund av operationen.

Om du känner stark smärta i kroppen vid träning, andnöd eller bröstsmärta så ska du sluta med träningen och söka vård. Det är inte bra att träna när du har feber eller är sjuk. Om du känner dig osäker på hur du ska träna, be fysioterapeuten på hemorten om råd.

Så kan du öka din aktivitet i vardagen

Det finns många enkla saker du kan göra själv för att öka din aktivitet. Gör din fysiska aktivitet till en del av din vardag. När du har fått klartecken från din fysioterapeut att öka din aktivitet finns det många enkla saker du kan göra varje dag under tiden du återhämtar dig efter transplantationen:

  • Sträck på armar och ben innan du går ur sängen varje morgon.
  • Håll dig i tvättstället med båda händerna efter att du har borstat tänderna och gör tåhävningar med en hastighet som känns bra för dig. Andas in och ut samtidigt som du går upp och ner.
  • Gå en eller två våningar i trappor, istället för att ta hissen.
  • Lyft en lättare hantel eller gör stretchövningar samtidigt som du tittar på nyheterna på TV eller lyssnar på musik.
  • Se till att ha bra kläder för att kunna vara ute även när det är lite regn och blåst. Investera gärna i ett regnställ.
  • När du börjar arbeta igen, be att få ett stå-skrivbord om du har ett skrivbordsjobb.
  • Promenera med några kollegor på lunchrasten.
  • Ställ bilen två kvarter bort från jobbet och promenera sista biten. 

Fördelar med fysisk träning 

  • Fysisk träning ger bättre fysisk hälsa och ett längre liv.
  • Fysisk träning ökar koncentrationsförmåga och förbättrar mental hälsa.
  • Fysisk träning ökar förmågan till att klara vardagslivets aktiviteter.

Efter transplantationen är det viktigt att så snart som möjligt komma igång med fysisk aktivitet och träning. Du behöver ha en marginal för de påfrestningar du kan utsättas för, som eventuella avstötningar och infektioner.  

När du tränar fysiskt minskar förekomsten av hjärtsjukdomar, högt blodtryck, stroke, metaboliskt syndrom, diabetes, bröstcancer, tarmcancer, depression och risken att ramla och skada sig minskar. 

Du kan dessutom få bättre koncentrationsförmåga och bättre allmänt välbefinnande. Förekomsten av depression minskar och om man redan har en depression så mår man i regel bättre av att träna fysiskt. 
  

Planera din träning

Planering är nyckeln till att lyckas med sin träning. Börja lugnt och öka sedan i lagom takt. Nyckeln till en tillvaro med fysisk aktivitet och träning är planering. Precis som för livet i övrigt behöver du planera och skapa utrymme för det som är viktigt och betyder något för dig. När du har återhämtat dig, återgått till arbete och livet med familjen rullar på kan det vara svårt att hitta tid till träning. Du behöver planera in detta i din vardag och skapa utrymme.
 
När du börjar vänja dig vid att vara aktiv kan du öka på din träningsrutin. Så bygger du upp din aktivitetsnivå över tid. Raska promenader kan du ta varje dag. På helgen kanske en långpromenad i skog och mark med vänner eller familj kan vara en trevlig aktivitet. Styrketräning kräver att du vilar mellan passen så att musklerna hinner återhämta sig. Därför rekommenderar man oftast 2-3 pass i veckan.

Börja alltid lugnt med uppvärmning i 2-5 minuter utan att ta ut dig för mycket. Sedan kan du träna lite hårdare en stund. Det gör inget att du blir andfådd. När du tränat i en halvtimme kan du varva ner igen. Avsluta med nedvarvning några minuter och stretcha som också är en viktig del av träningen. 

Vad händer om du tröttnar på träningen? Nyckeln till framgång i detta sammanhang är variation. Om du byter träningsform ibland blir det inte samma belastning på muskler och skelett hela tiden. Du slipper också att bli uttråkad. Elitidrottare använder variation för att förbättra prestation och uthållighet. Det kan du också använda för att göra träningen till en naturlig del av din livsstil och din vardag.

Målet är inte att du ska bli elitidrottare även om en del transplanterade satsar på det. Målet är att du ska kunna ta vara på livet, må bra och ha god livskvalitet. Att äta nyttigt, vara fysiskt aktivt och ta dina mediciner är det som du kan ta ansvar för och påverka själv. Det handlar om ditt liv och din hälsa!

Vissa träningsformer är mer riskfyllda

Eftersom vissa läkemedel som är en del i den immundämpande behandlingen, ökar risken för hälseneinflammation eller att hälsenan går av, avråder vi från sporter som tennis, badminton och innebandy det första halvåret efter transplantationen. Orsaken är att dessa sporter innebär snabba tänjningar av hälsenorna.

När det gäller "fullkontakt-sporter” såsom boxning, fotboll och ishockey kan dessa utgöra risk för direkta slag mot kroppen och kan skada det nya organet. Rådgör med mottagningen du går på om du har funderingar kring de här sporterna.

Materialet personcentrerad vård är framtagen i samarbete med Anna Forsberg, leg. Sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation, verksam vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.