Plasmabaserad behandling är en nödvändig behandling för över en halv miljon personer med sällsynta sjukdomar i Europa.

Film med Cecilie Hveding Blimark, med dr. överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och Edward Smith, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, om vad man som patient bör tänka på vid behandling av sekundär immunbrist.

Film med Cecilie Hveding Blimark, med dr. överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och Edward Smith, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, om varför man får infektioner, vad sekundär immunbrist är och vanliga infektioner hos blodcancerpatienter.

Här hittar du frågor och svar om ungdomar med primär immunbrist. Exempelvis om träning, om det är ärftligt eller vad som händer om man inte tar sin medicin.

Här hittar du en ordlista med ord som förekommer i samband med sekundär immunbrist.

Här hittar du en ordlista med ord som förekommer i samband med primär immunbrist.

Vad vet du om primär immunbrist (PID)? Testa dina kunskaper om primär immunbrist och immunglobuliner i ett quiz.

Här hittar du frågor och svar bland annat om antikroppar, IgG, immunglobuliner och annat som rör immunbrist. 

Det ospecifika immunförsvaret är medfött och fungerar från födseln och hindrar främmande ämnen från att komma in kroppen och sprida sig. Det specifika immunförsvaret utvecklas i takt med att vi möter nya smittämnen eller blir vaccinerade.

Immunförsvarets viktigaste funktion är att skydda mot infektioner av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Vita blodkroppar (leukocyter) ingår i kroppens immunförsvar för att skydda mot infektioner.

Immunglobulinbehandlingen kan tas på tre olika sätt: intravenös immunglobulinbehandling (IVIG), subkutan immunglobulinbehandling (SCIG) eller Faciliterad subtukan immunglobulinbehandling (fSCIG).

SID innebär att det inte finns tillräckligt med antikroppar i blodet. SID kan också vara sekundär T-cellsbrist. Men vanligast är sekundär antikroppsbrist som medför att immunförsvarets möjlighet att bekämpa infektioner är nedsatt.

Personer som har sekundär immunbrist, SID, är infektionskänsliga. Det går att skydda sig genom att ha god handhygien, inte umgås med folk som är förkylda och undvika stora folksamlingar till exempel. Det finns även möjlighet att vaccinera sig.

I Sverige finns cirka 500 personer med CVID, eller common variabel immunodeficiency som det kallas på engelska. CVID kännetecknas av ökad infektionsbenägenhet med ständigt återkommande bakteriella luftvägsinfektioner och låga nivåer av antikroppar.

IgG-subklassbrist är en av de vanligaste immunbristsjukdomarna. I Sverige beräknas minst 1 av 250–500 personer ha någon form av IgG-subklassbrist. Sjukdomen kännetecknas av ökad infektionsbenägenhet.

IgA-brist är en av de vanligaste primära immunbristsjukdomarna. Cirka 1 av 600 människor har IgA-brist, men ungefär två tredjedelar har inga symtom och vet därför inte om att de har det.

Misstänker du att du eller ditt barn har immunbrist? Här hittar du varningstecken för vägledning, framtagna av ledande läkare som träffar och behandlar patienter med primär immunbrist. 

Immunbrist är en sjukdom som orsakas av att något i immunförsvaret saknas eller inte fungerar. Kroppen har svårt att producera antikroppar har därmed svårare att stå emot och bekämpa smittoämnen. De flesta som har immunbrist vet inte om det.

SCID är en mycket allvarlig typ av primär immunbrist. Sedan 2019 testar man alla barn som föds för att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt och snabbt ge rätt behandling.

CVID (efter engelskans Common Variable Immunodeficiency) är den vanligaste typen av medfödd immunbrist. Vid CVID bildas för lite immunglobuliner, vilket framför allt leder till bakterieinfektioner, ofta upprepade och långdragna i luftvägarna.

Brutons sjukdom (X-kromosombunden agammaglobulinemi) är en ovanlig medfödd immunbrist som gör att man inte kan bilda immunglobuliner. Orsaken är en mutation i BTK-genen som sitter på X-kromosomen, vilket gör att främst pojkar drabbas.

Barn med immunbrist som får immunglobulinbehandling kan i princip leva som andra barn. Det finns inga hinder att vara aktiv och träna, men det gäller att ta det lugnt om man håller på att bli sjuk.

Ett barn med immunbrist har ett dåligt fungerande immunförsvar och drabbas då lättare av infektioner. Därför är det viktigt att ge behandling som förebygger infektionerna när det är möjligt. En immunglobulinbehandling kan vara ett sätt.

Immunbrist märks ofta genom ett ökat antal och långdragna infektioner. Andra symtom kan vara trötthet, magont, ledbesvär, blåsor i munnen, tandproblem, sår som inte vill läka eller dålig tillväxt.

En medfödd immunbrist beror på att en eller flera gener (delar i arvsmassan som styr en viss funktion) som behövs för att immunförsvaret ska fungera normalt innehåller fel. Oftast visar sig de allvarliga immunbristsjukdomarna tidigt i livet.